Loggbok 1997-2010 (to be cont’d)
När jag var tolv år gammal insåg jag en sak. Jag insåg att livet oundvikligen kommer att innebära en rad besvikelser, sorger, förluster, misslyckanden, katastrofer och misstag.
När jag var sexton år gammal insåg jag en sak. Jag insåg att allt som är vackert och bra oundvikligen kommer att ta slut på ett eller annat sätt.
När jag var tjugotre år gammal insåg jag en sak. Jag insåg att ett slut även kan vara en början.
När jag var nästan tjugofem år gammal insåg jag en sak. Jag insåg att ju hårdare man anstränger sig för att inte halka omkull, desto mer gör man illa sig när man väl tappar fotfästet.
